SVÅRLÄKTA SÅR

Svårläkta sår är smärtsamt för patienten och ger lägre livskvalitet. Det kan också innebära ökad risk för infektion, förlängd sjukhusvistelse och ökat behov av personal vilket medför ökade kostnader¹.

Svårläkta sår beror ofta på bakomliggande sjukdom. Därför är det mycket viktigt att man utreder dessa patienter ordentligt². Svårläkta sår innefattar bensår, fotsår hos personer med eller utan diabetes samt trycksår och är ett sår som inte läker på 6 veckor³. Dessa sår är vanliga i äldrevården och risken ökar med stigande ålder.

2019 fanns det ungefär 50 000 svårläkta sår i Sverige⁴.

Orsaker

Bensår kan uppkomma på grund av nedsatt blodcirkulation, tryck, bakomliggande sjukdom, såsom diabetes, eller en kombination av flera faktorer.

Venösa bensår är sår nedanför knät som uppstår på grund av dålig funktion i de blodkärl, vener, som för upp syrefattigt blod från benen tillbaka till hjärtat. Ett bensår som inte läker inom sex veckor kallas för svårläkt bensår.

Risken för sår ökar vid försvagat klaffsystem i venerna och vid djup ventrombos (blodpropp) som leder till svullnad och hudförändring i underbenen. Det är vanligt att såret orsakar smärta, klåda, stickningar och vätskning.

Arteriella sår uppstår vid benartärsjukdom, nedsatt funktion i de blodkärl som transporterar syrerikt blod ut i kroppen, på grund av åderförfettning (ateroskleros). Såren är ofta smärtsamma. Vid benartärsjukdom brukar man också få kärlkramp i benen vid gång, så kallad claudicatio intermittens.

Arteriella sår sitter ofta på vristen eller foten och ser utstansade ut i form av en grop.

Sår hos diabetiker är viktiga att upptäcka tidigt. På grund av försämrad känsel i fötterna vid diabetes kan det vara svårt att märka fotsår. Blodcirkulationen är ofta nedsatt, såren kan bli infekterade och är ofta svårläkta³.

Ett trycksår orsakas av att cirkulationen i ett område av huden har försämrats på grund av tryck. Ett trycksår kan komma snabbt, ibland bara på några timmar, och kan göra riktigt ont. Om en del av huden utsätts för ett ihållande tryck påverkas cirkulationen i området snabbt⁴.

Kroppsdelar där ben ligger nära hud är speciellt utsatta.

När patienten ligger på rygg vilar stora delar av kroppstyngden på korsbensregionen och på kotpelarens benutskott, och benens tyngd vilar tungt på hälarna.
När patienten ligger i sidoläge är det framför allt höfter, knänas insidor och fotknölar som belastas. När patienten sitter belastas sittbensknölarna.

Nutrition spelar en viktig roll vid sårläkning

Sårbehandling innebär ett mångfacetterat förhållningssätt, t ex lämplig madrass, rätt förband, behandling av underliggande sjukdom och korrigering av faktorer som kan försämra sårläkningen.

Optimal sårläkning kräver adekvat nutrition. Näringsbrist hindrar de normala processerna som hjälper kroppen genom de olika stadierna av sårläkning⁶. En dålig nutritionsstatus kan också orsaka utveckling av sår, man har t ex sett att patienter med dåligt näringsintag och låg kroppsvikt har en ökad risk för utveckling av trycksår⁷.

Nutritionens roll vid sårläkning:

• Behandla undernäring
• Korrigera underskott av näringsämnen, speciellt de  som har visat sig ha en direkt påverkan på sårläkningen.

Undernäring och sårläkning

Studier visar att undernäring påverkar sårläkningsprocessen negativt. Näringsbrist kan förlänga den inflammatoriska fasen genom att minska spridningen av fibroblaster och bildandet av kollagen och det kan även reducera draghållfasthet och angiogenes⁷.

En meta-analys från 2005 av Stratton et al⁸ visade att man genom att ge näringsdryck (250-500 kcal per servering) över en period på 2-26 veckor visade en signifikant lägre incidens av trycksår jämfört med ”standardvård”.

Sårläkning och icke-malnutrierade patienter 

Även om det finns en stark korrelation mellan undernäring och uppkomst av sår samt läkning av såren så har man sett att supplementering med en näringsdryck med tillsatt arginin, zink och antioxidanter visat en positiv effekt även hos icke-malnutrierade patienter med trycksår, grad III och IV¹⁰.

Specifika näringsämnens roll vid sårläkning  

För att ge nutrienter till såret är det viktigt täcka det generella näringsbehovet och behålla kroppsvikt, minska viktförlust och tillhandahålla näringsämnen som underlättar sårläkning. Näringsintaget skall vara varierat och balanserat och ge alla essentiella näringsämnen. 

Ett signifikant antal studier har undersökt värdet av specifika näringsämnen för att reglera sårläkningen. 

Klinisk evidens: synergins roll för särskilda näringsämnen vid sårläkning

Som beskrivet ovan så är det många olika näringsämnen som spelar en roll vid sårläkning. Tidigare studier har inte kunnat visa någon effekt på sårläkningen för enskilda mikronutrienter var för sig vilket kan bero på att man inte lyckats ge tillräckligt med energi och protein samtidigt¹².

Däremot har studier visat att 8 veckors behandling med en näringsdryck berikad med tillsatt arginin, zink och antioxidanter (Cubitan) förbättrade läkningen av trycksår jämfört med kontrollgruppen som fick en näringsdryck med identisk nivå av kalorier och proteiner^12-15.

Resultatet visade att Cubitan ger bättre behandlingsresultat än en näringsdryck med samma mängd energi och protein och efter 8 veckor såg man en signifikant minskning av sårytan och dubbelt så många fullständigt läkta trycksår.

Det finns också vetenskaplig dokumentation som stödjer nutritionsbehandling med en näringsdryck berikad med arginin, zink och antioxidanter för läkning av andra svårläkta sår såsom diabetesfotsår och olika bensår¹⁶.

Fyll i nedan formulär så kontaktar vi dig.

VAD SÄGER INTERNATIONELLA RIKTLINJER OM NUTRITION OCH TRYCKSÅR?

Så här säger några av de rekommendationer som European Pressure Ulcer Advisory Panel, (EPUAP) publicerade 2019:  

4.6 Erbjud 30–35 kcal/kg kroppsvikt/dag för vuxna som är undernärda eller i risk för undernäring (B1).
4.7 Erbjud 1,2–1,5 g protein/kg kroppsvikt/dag för vuxna med trycksår som är undernärda eller i risk för undernäring (B1).
4.9 Erbjud energi- och proteinrika kosttillägg som komplement till den vanliga kosten för vuxna med trycksår som är undernärda eller i risk för undernäring, där energi- och näringsbehovet inte kan uppnås genom den vanliga kosten (B1).
4.10 Erbjud energi- och proteinrika kosttillägg/sondnäring med arginin, zink och antioxidanter för vuxna med trycksår kategori II eller högre, hos personer som är undernärda eller i risk för undernäring (B1).  

VÅRDHANDBOKENS RIKTLINJER FÖR ATT FÖREBYGGA OCH BEHANDLA TRYCKSÅR

I Vårdhandboken lyfts nutritionsbehandling som en obligatorisk omvårdnadsåtgärd och ska ingå i det systematiska arbetet för att förebygga trycksår. Några av Vårdhandbokens rekommendationer inom ämnet är: 

• Erbjud energiberikad mat och/eller kosttillskott, med högt proteininnehåll mellan måltiderna, om inte näringsbehovet kan tillgodoses i samband med måltider.  
• Erbjud näringstillskott med ett högt energi- och proteininnehåll i tillägg till den vanliga kosten för vuxna med risk för både undernäring och trycksår om inte detta kan tillgodoses via den vanliga kosten. 
• Ge energi- och proteinrik näringsdryck berikad med arginin, zink, selen och antioxidanter (vitamin C och vitamin E) till vuxna med djupa trycksår eller fler trycksår, då dessa ämnen har betydelse vid sårläkningsprocessen.