Hur fungerar ketogen kostbehandling?

Ketogen kostbehandling

Ketogen kost är en högfett- och lågkolhydratkost som innehåller tillräckligt med protein för tillväxt och uppbyggnad. Genom att simulera fastemetabolism (samma typ av förbränning som vid fasta), kommer en patient på ketogen kost i första hand att förbränna fett från kosten istället för den normalt vanligare energikällan glukos / kolhydrater.

Fasta har använts för att kontrollera anfall vid epilepsi sedan historisk tid. Men att fasta är ingen långsiktig lösning då kroppen tillslut förbrukat fettdepåerna i kroppen vilket leder till svält.

Ketos och ketoner

När kroppen är i ett fettförbrännande tillstånd, bildas något som heter ketoner i blodet. När ketonerna nått en viss nivå (vilket är individuellt för varje person på ketogen diet) så går kroppen in i ett tillstånd som kallas ”ketos”. Ketos är resultatet av omställningen från att använda kolhydrater- till att istället använda fett som huvudsaklig energikälla. Ketonerna brukar vara kännetecknet på ketogen kost.

Vad innebär den ketogena kostbehandlingen?

Behandlingen innebär att man under en begränsad eller längre tid äter en noggrant beräknad kost som är mycket rik på fett, ger det dagliga behovet av protein och ett minimum av kolhydrater.
Målet med kostbehandlingen är att komma i så kallad ”ketos”, vilken kan påverka anfallsaktivitet och förbättra allmäntillstånd.

Under hur lång tid utförs kostbehandlingen?

Man rekommenderar ett kostbehandlingsförsök på 3–6 månader, då finns också möjlighet att kunna utvärdera och vid behov korrigera och förändra kosten så att optimal ”ketos” uppnås. Vid god effekt kan kostbehandlingen pågå i flera år.
För att kunna utvärdera effekten av kosten ska anfallskalender om möjligt föras före start samt kontinuerligt under pågående behandling. Dessutom bör man före start göra en kostregistrering att ha som utgångspunkt för planering av maten.

Måste man vara på sjukhus?

Kostbehandlingsstart sker vanligen inneliggande på sjukhus. Detta för att kunna följa kroppens reaktioner i samband med insättningen. Man kan ibland bli illamående, trött och orkeslöst då kroppen ställer om till att förbränna fett. Då är det viktigt att få i sig vätska. Man behöver också följa kostbehandlingen med tät blodprovstagning under övergången till ”ketos”. Om sjukvårsdpersonalen anser att det är lämpligt kan i vissa fall kostbehandlingen också påbörjas hemma. Detta bedöms från fall till fall.

Under startveckan har man samtal med läkare, sjuksköterska och dietist om hur man skall leva med kostbehandlingen, vad som är viktigt att tänka på, t ex vid infektioner och planer för uppföljning. Dietisten undervisar i praktisk matlagning. Familj och andra i ens närhet, t.ex. personliga assistenter, bör delta i informationen.

Efter utskrivning från sjukhuset har man fortlöpande kontakt med ketoteamet, samt planerade återbesök efter 1, 3, 6, och 12 månader. Provtagning sker inför varje återbesök.

Vad kan man förvänta sig?

Ungefär hälften av de barn som startas på ketogen diet uppnår cirka 50% anfallsreduktion. Vuxna kan också ha god effekt av ketogen kost¹. Andra positiva effekter av kosten kan vara kortare och svagare anfall, förbättrad sömnkvalitet, ökad uppmärksamhet och positiv effekt på kognitiva funktioner och livskvalitet ^2,3. Mekanismerna bakom den anfallsminskande effekten är ännu inte kända.

För personer med GLUT1-brist sjukdom eller Pyruvat dehydrogenasdeffekt förstår man bättre varför kosten fungerar. Vid dessa tillstånd, kan kroppen inte utnyttja kolhydrater som energikälla. Istället ger man ketogen kost och får då det mesta av energin från fett.

Om man inte får önskad effekt

Det händer att den ketogena kostbehandlinen inte ger någon effekt eller inte ger tillräcklig effekt. Bedömningen görs av ansvarig läkare och diskuteras tillsammans med dig som patient eller anhöriga/föräldrar till patienten. Den ketogena kosten kan också kännas jobbig att leva med och man kan även av den anledningen välja att avbryta kostbehandlingen.