27 november 2018
P4 – Nutricias unika proteinsammansättning
Nutricias unika proteinsammansättning P4 består av fyra proteinkällor – för en balanserad aminosyraprofil
- vassleprotein
- ärtprotein
- sojaprotein
- kasein
Proteinsammansättningen P4 ger en snabbare magsäckstömning än kaseindominerande sondnäringar.1-2
En långsam magsäckstömning är den vanligaste gastrointestinala komplikationen, vilket ökar risken för illamående, uppstötningar, kräkningar och reflux. Tillsammans med proteinsammansättningen P4 har även fiskolja tillsatts för att säkerställa intaget av DHA och EPA.
Till våra produkter och produktblad
Dela
Se filmen som visar ett test som jämför Nutricias Nutrison sondnäring, som innehåller proteinblandingen p4, med en sondnäring som har kasein som enda proteinkälla.
Relaterade produkter
Nutrison
För kostbehandling av sjukdomsrelaterad malnutrition hos patienter med ett ökat energibehov och/eller med vätskerestriktioner och som behöver en fiberfri diet.
Läs mer
Nutrison Complete 1000 MF
För kostbehandling av sjukdomsrelaterad malnutrition hos patienter i behov av enteral nutrition och med ett lågt energibehov och/eller med vätskerestriktioner.
Läs mer
Nutrison complete 1200 MF
För kostbehandling av sjukdomsrelaterad malnutrition hos patienter i behov av enteral nutrition och med ett ökat energibehov och/eller med vätskerestriktioner.
Läs mer
Nutrison Energy
För kostbehandling av sjukdomsrelaterad malnutrition för patienter med högt energibehov och som är i behov av en fiberfri diet.
Läs mer
Nutrison Protein Plus
För kostbehandling av sjukdomsrelaterad malnutrition hos patienter med ett ökat proteinbehov och i behov av en fiberfri diet.
Läs merReferenser
1. Abrahamse E et al. Gastric non-coagulation of enteral tube feed yields faster gastric emptying of protein in a dynamic in vitro model. PP239, Clin Nutr Suppl 2012;7(1):119. 2. Kuyumcu S, et al. A non-coagulating enteral formula can empty faster from the stomach: A double-blind randomized cross-over trial using magnetic resonance imaging. J Parenter Enteral Nutr 2015; 39(5):544-51