Skörhet & Sarkopeni

Vanliga tecken på åldersrelaterad skörhet är ofrivillig viktförlust, minskad kraft och minskad fysisk aktivitet⁽¹⁾. Sarkopeni är ett tillstånd som innebär förlust av muskelmassa, muskelstyrka och funktion. Så många som 9% av alla över 65 år lider av åldersrelaterad skörhet⁽²⁾. Förekomst att Sarkopeni beräknas utgöra 5 -10 % i åldern 75- 80 år. Syndromen skörhet, sarkopeni och undernäring kan förekomma enskilt eller som överlappande tillstånd⁽¹⁵⁾.

Faktorer som ökar risken för Sarkopeni är kroniska sjukdomstillstånd, inaktivitet och undernäring samt lågt intag av protein.

Den onda cirkeln av försämring där otillräckligt näring leder till muskelsvaghet, ökad skörhet och risk för fallskador och funktionsnedsättning leder så småningom till förlust av patientens självständighet.

Den här gruppen personer spenderar mer tid på sjukhus än jämnåriga utan skörhet⁽³⁾. Både skörhet och sarkopeni går att bromsa och förebygga med fysisk aktivitet och styrketräning tillsammans med en proteinrik kost. En svensk studie (OPEN Older Persons Excercise and Nutrition Study) utförd på äldreboende har visat god effekt med enkla insatser av muskelstärkande övningar tillsammans med proteinrik näringsdryck som förbättrat nutritionsstatus, ökat muskelmassa och förbättrat resultat av chair-stand-test ^(16-19).

Sjukdomsrelaterad undernäring

När kroppen inte får tillräckligt med energi, protein och andra näringsämnen finns risk för undernäring. Vanliga följder av undernäring innefattar ökad risk för infektion, svaghet, trötthet, minskad benstyrka, långsammare sårläkning och till och med nedsatt funktion av hjärt-, lung- och gastrointestinala (GI) -systemet.

Sjukdomsrelaterad undernäring kan leda till förlust av muskelmassa, vilket minskar kroppsstyrka och gånghastighet.  Detta är ett tillstånd som kallas ”åldersrelaterad skörhet”.

Åldersrelaterad skörhet är ett medicinskt tillstånd som påverkar både hjärnan och kroppen, och som kan lämna äldre patienter sårbara, både omedelbart och i framtiden. Med liten styrka kvar i reserven har svaga patienter ofta ett lågt motstånd mot även mindre sjukdomar, vilket innebär att något som en urinvägsinfektion kan leda till större risk för uppkomsten av funktionshinder eller till och med institutionalisering.

Fall och höftfrakturer hos sköra äldre

Fall är den vanligaste olycksformen hos äldre. En uppskattning är att var tredje äldre > 65 år årligen råkar ut för något typ av fall⁽¹³⁾

• 40-60% av alla fall medför skada⁽¹³⁾
• 15% av dessa är av allvarlig typ, som t ex höftfraktur, som kräver medicinsk behandling och/eller sjukhusvistelse⁽¹³⁾
• Efter fall upplever många äldre svårigheter att utföra vardagliga aktiviteter och sysslor⁽¹³⁾
• Höftfrakturer har allvarliga konsekvenser både för den enskilda patienten och för samhällsekonomin⁽¹³⁾

Varje år drabbas ca 18 000 personer av höftfraktur i Sverige⁽¹⁴⁾
Vård av patienter med höftfraktur inklusive deras rehabiltering kostar 2,3 miljader årligen⁽¹⁴⁾

Energi-och proteinintag är särskilt viktigt

Interventioner till sköra äldre

• Fysisk aktivitet
• Supplementering av energi och protein
• Vitamin D
• Reduktion av polyfarmaci

Nutritionens roll

Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Äldre och sjuka har också ofta ett ökat proteinbehov ^(4-6) . Flertalet studier har visat samband mellan ett högre proteinintag och bättre fysisk funktion och bevarande av muskelmassa ^(7-9). Ett adekvat proteinintag för äldre är viktigt bland annat för att förebygga och motverka åldersrelaterad skörhet ⁽¹⁾.

En frisk person som väger 60 kilo har ett proteinbehov på 48 gram per dag. Hos en frisk äldre person med samma vikt ökar behovet till 72 gram per dag ⁽¹⁰⁾.  Hos en sjuk person med samma vikt blir proteinbehovet så högt som 90 gram per dag ⁽⁴⁾. Det ökade proteinbehovet motsvarar 3 ägg jämfört med en frisk person i samma ålder.

Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla ha rätt att erhålla en adekvat, till individen och dennes (sjukdoms-) tillståndanpassad näringstillförsel ⁽¹¹⁾.

Sjukdomsrelaterad undernäring kan leda till förlust av muskelmassa, vilket minskar kroppsstyrka och kraft ⁽¹²⁾.

I dag finns övertygande bevis för att nutritionsstöd i samband med medicinsk behandling och omsorg minskar komplikationer och dödlighet. Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet måste baseras på bedömning av risk för undernäring, utredning av orsak till undernäringstillstånd samt adekvat näringsbehandling, inklusive uppföljning av insatta åtgärder. Denna vård är lika viktig för omsorgstagaren/patienten som läkemedel, andningsunderstöd och andra terapeutiska insatser. Medicinsk nutrition är en del av den medicinska behandlingen ⁽¹²⁾.