DIAGNOSEN ÄR INTE ALLTID ENKEL ATT STÄLLA

Symtom vid komjölksallergi är ofta varierande och icke-specifika, och medför vanligtvis en stor börda för hela familjen.

Komjölksallergi klassificeras som antingen IgE-medierad eller icke IgE-medierad. IgE-medierad allergi är vanligtvis enklare att diagnostisera, då den ofta stöds av blod- och pricktest kombinerat med uteslutning av komjölk i kosten. För den icke-IgE-medierade allergin saknas emellertid diagnosverktyg, och läkare förlitar sig mycket mer på eliminationsdiet samt barnets övergripande medicinska historia, för att kunna ställa en formell diagnos.

Ju snabbare barnet träffar en barnläkare, desto bättre. Föräldrarna bör uppmanas till att föra en dagbok över symtom och matintag inför mötet med barnläkaren.

HUR STÄLLS DIAGNOSEN KOMJÖLKSALLERGI?

Det finns idag inga tester som säkert visar om ett barn har mjölkallergi eller inte. De tester som finns kan i vissa fall ge utslag på allergi, fast barnet inte är allergiskt. Ett test kan också missa att ett barn har allergi. Ibland kan tester vara till hjälp, men det vanligaste och mest tillförlitliga är att diagnosen sätts genom att läkaren ställer en rad frågor om barnet och därefter ger barnet en helt mjölkfri kost under 2-4 veckor, för att se om symtomen försvinner.

Anledningen att provperioden behöver vara så lång som flera veckor, är att vissa symtom blir bättre först efter en längre tid utan mjölk. Det gäller särskilt symtom kopplat till magen. Tarmen hos ett mjölkallergiskt barn måste få en chans att hinna återhämta sig utan mjölk, innan den kan börja fungera normalt igen. I dessa fall gäller det att ha tålamod och inte avbryta försöket i förtid.

UPPFÖLJNING HOS LÄKARE

Uppföljningen hos läkaren är viktig. Då går man igenom och utvärderar om barnets symtom försvunnit under perioden utan mjölk. I de flesta fall provar man att återinföra mjölk i barnets kost, för att se om symtomen kommer tillbaka. Om barnets symtom försvunnit under perioden med mjölkfri kost och återkommer när mjölk återinförs i barnets mat kan man ställa diagnosen mjölkallergi. Om ingen effekt kan utläsas behöver barnet utredas vidare för att hitta den verkliga orsaken till symtomen.

KOSTBEHANDLING VID KOMJÖLKSALLERGI

När ett spädbarn har fått diagnosen komjölksallergi ska komjölk helt uteslutas från kosten för att lindra symtomen.

Mamman bör fortfarande uppmuntras till att amma, och samtidigt få kvalificerad kostrådgivning för att utesluta alla källor till komjölkprotein från mammans diet

Om barnet får ersättning ska en hypoallergen ersättning rekommenderas. Föräldrar litar på råd från vårdpersonal kring val av ersättning. Hypoallergena ersättningar finns i två kategorier: extensivt hydrolyserad ersättning, även kallad eHF, och aminosyrabaserad ersättning, även kallad AAF. Till skillnad från eHF, är AAF inte baserat på komjölk, vilket minskar risken för komjölkproteinreaktioner ytterligare.

Riktlinjerna anger att man väljer eHF, först – för mild eller måttlig allergi, och att ett byte till AAF ska ske om symtomen inte lindras helt.

1. Schoemaker AA, Sprikkelman AB, Grimshaw KE, Roberts G, Grabenhenrich L, Rosenfeld L, et al. Incidence and natural history of challenge-proven cow’s milk allergy in European children-EuroPrevall birth cohort. Allergy. 2015;70(8):963-72
2. Sicherer SH, Wood RA, American Academy of Pediatrics Section On A, Immunology. Allergy testing in childhood: using  allergen-specific IgE tests. Pediatrics. 2012;129(1):193-7.
3. Fiocchi et al 2010 (DRACMA)
4. Boyce et al Journal of Allergy and Clinical Immunology 2010
5.  Wood. Pediatrics Vol. 111 No. 6 June 2003.

Nutricia stöder WHO-koden att bröstmjölk är den bästa födan för spädbarnet. Ta alltid kontakt med sjukvården om du misstänker att ditt barn har mjölkallergi. Informationen på denna hemsida ersätter inte kontakt med sjukvården.