Perioden som följer efter den akuta fasen på IVA karaktäriseras av återgång till anabolism, uppbyggnad, tillfrisknande och omfördelning av kroppssammansättningen.
Det är därför nödvändigt att försäkra sig om att tillräcklig nutrition ges för stödja dessa anaboliska processer².

Det är dessutom ofta vid denna tidpunkt som patienter kan börja äta och dricka. Det antas att patienten kan nå sitt näringsbehov via vanlig mat och de får sin nasogastriska sond borttagen. Detta är också vanlig kliniskt förfarande efter extubation. Många gånger tas dock den nasogastriska sonden bort för tidigt.

En observationsstudie gjord med 50 patienter efter extubation visade t ex att den nasogastriska sonden togs bort och vanlig mat sattes in. Av dessa 50 patienter var 44% undernärda (mean APACHE II score : 22)³.

I en uppföljande studie med 106 kritiskt sjuka patienter  (Apache II Median Score : 16)
visades att⁴:

1. Förskrivningen av enteral nutrition nådde endast 70% av de proteinmål som riktlinjerna anger.
2. De första dagarna efter utskrivning från IVA mötte endast 22% av patienterna den förskrivna proteinmängden
3. Dag 18-20 nådde patienterna fortfarande endast 53% av det förskrivna proteinmålet.

Patienter som har skrivits ut från IVA och är på vårdavdelning når inte rutinmässigt sitt energi- och/eller proteinbehov via antingen vanlig mat eller enteral nutrition.

Förskrivning av både protein och energi till dessa patienter är lägre än vad nuvarande riktlinjer anger. Patienterna ges oftast vanlig mat och når inte sina näringsbehov, i genomsnitt når de bara ca 50% av behovet.

En kombination av mat och enteral nutrition är den metod som mest troligt tillser att det förhöjda närings-och proteinbehoven nås.

PROTEINKÄLLAN KAN PÅVERKA TOLERANS AV SONDNÄRING

En av åtgärderna för att undvika illamående, kräkningar eller diarré  orsakad av långsam magsäckstömning är att minska matningshastigheten, vilket kan riskera att patienten inte når sitt näringsbehov.¹

En tillräcklig tillförsel av protein är grundläggande vid behandling av kritiskt sjuka patienter och en tidig initiering av proteinrik enteral nutrition är viktigt.

Det har visat sig att minska dödlighet, ge färre infektionskomplikationer och resultera i kortare vårdtid på intensivvårdsavdelning.

Man har även sett att patienter som kommer från intensivvårdsavdelning har ett fortsatt högt behov och underskott av energi och protein. Inte sällan så avlägsnas sonden i samband med utskrivning till vårdavdelning.

En orsak att sonden avlägsnas kan vara de komplikationer som kan uppstå vid sondmatning som illamående, kräkningar och diarré.

Komplikationerna ska förstås åtgärdas och en vanlig åtgärd vid illamående och kräkningar eller diarré är att minska matningshastigheten. Det innebär att en kritiskt sjuk patient med högt proteinbehov riskerar att inte nå sitt näringsmässiga behov och därmed försämra möjligheten till optimal nutritionsbehandling.

Fiber av både lösliga och olösliga källor är känt att förbättra toleransen av sondnäringen hos vissa patienter. ^2-4

Det som är mindre känt är att typen av protein och proteinets sammansättning kan påverka toleransen av sondnäringen. Det finns en uppfattning att hydrolyserade (peptidbaserade) proteiner skulle vara fördelaktigt att ge till kritiskt sjuka, men det är inget som kunnat bekräftas vetenskapligt. Tvärtom så förespråkar internationella riktlinjer att man startar upp sondmatning av kritisk sjuka med en sondnäring med helprotein.^5-8

Studier på proteinsammansättningen har visat att ett övervägande innehåll av vassle kan påverka magsäckstömningen positivt.

Nutrison Protein Intense och Nutrison Protein Plus Multifiber är två sondnäringar som är baserade på helprotein bestående av både vegetabiliska och animaliska källor med en övervägande del vassle. För att få mer kunskap om bakgrund samt studier om proteinsammansättningen P4, se filmen här

Filmen är en sammanfattning av olika studier (4 minuter).

Referenser

1.  E Rothenberg, Vårdhandboken.se Nutrition Enteral. 2019.
2. Elia M, et al. Systematic review and meta-analysis: the clinical and physiological effects of fibrecontaining enteral formulae. Aliment Pharmacol Ther 2008;27(2):120–45.
3.  Wierdsma NJ, et al. Comparison of two tubefeeding formulas enriched with guar gum or mixed dietary fibres. Ned Tijdschr Diëtisten 2001; 56:243-47.
4.  Trier E, et al. Effects of a Multifibre supplemented paediatric enteral feed on gastrointestinal function, J. Pediatr Gastroenterol Nutr 1999;28:595.
5. McClave SA,Taylor BE, Martindale RG et al. JPEN J Parenter Enteral Nutr. 2016;40:159-211
6. Kreymann KG, Berger MM, Deutz NEP et al. Clinical Nutrition 2006;25:210–23.
7. Dhaliwal R, Cahill N, Lemieux M, Heyland DK. Nutrition in Clinical Practice. 2013;29(1):29–43.
8. Sioson MS, Martindale R, Abayadeera A.et al. Clinical Nutrition ESPEN. 2018; 24:156-64.