Sondmatning & intolerans

Det kan ta ett par dagar innan kroppen vänjer sig med sondnäring och den nya sättet att inta näring och ibland kan det därför uppstå gastroinstestinala toleransproblem. Förutom sondnäringen i sig, kan medicinering, bristande hygien och administrationssätt orsaka toleransproblem hos sondmatade patienter (1,2). Det är viktigt att identifiera och hantera orsaken till toleransproblem, så att patienten får i sig den mängd näring som är nödvändigt. Att nå målet med kostbehandling hos patienter med hög risk för malnutrition kan förbättra behandlingsresultatet och förmåga till återhämtning (3).

Hjälp dina patienter att uppnå god tolerans

Intolerans kan uppstå i både övre och nedre mag- och tarmkanalen. Övre gastrointestinala (GI) toleransproblem kan ge symptom som illamående och obehag från magen som ofta orsakas av långsam magsäcktömning. Diarré och förstoppning är betydande komplikationer som kan skapa mycket besvär för både patient och vårdgivare. 4,5

Sondmatning och toleransproblem

Övre gastrointestinala toleransproblem

Övre gastrointestinala toleransproblem under sondmatning ses ofta kliniskt som ökade mängder kvarvarande näring i magsäcken (GRV) och kräkningar är vanligt. Ökade mängder GRV kan orsakas av för hög matningshastighet, långsam magsäcktömning eller mag- och matsmältningsproblem. Det kan leda till att sondmatning fördröjs eller avbryts och om det inte åtgärdas kan det resultera i ett minskat näringsintag som kan försämra resultatet av kostbehandlingen.6  Toleransproblem kan uppstå på grund av flera anledningar. Det är viktigt att ta hänsyn till faktorer som medicinering, administrering och hygien vid sondmatning innan du bestämmer dig för att byta sondmat.2

Nedre gastrointestinala toleransproblem

I det här avsnittet kommer vi att lista de vanligaste orsakerna till diarré och förstoppning hos sondmatade patienter.

Nedre GI-problem som diarré är ofta ett resultat av många olika faktorer tex:
1. Administrering av sondmaten
– För hög flödeshastighet
– Sondmatens temperatur ( för kall)
2. Andra intag
– Antibiotika
– Annan medicin eller tillsatser (särskilt sötningmedel Sorbitol)
3. Felaktig hygien som leder till bakteriekontaminering
4. Patientens medicinska profil
– Matintolerans eller allergi
– Själva sjukdomen
– Undernäring, diarré, hypoalbuminemi
5. Produktsammansättning
– Brist på fiber

Nedre gastrointestinala toleransproblem

Innan du bestämmer dig för att byta sondnäring kan det vara bra att kontrollera ovanstående lista och se till att ingen av dessa faktorer kan vara orsaken till diarrén. Ibland kan en matningspump behöva användas för en mer kontrollerad administrering. I de flesta fall kan det rekommenderas att fortsätta sondmatning trots diarré eftersom kroppen kommer att ta upp mer näring jämfört med att inte erhålla någonting alls vilket är avgörande för patientens hälsa och återhämtning. Detta innebär inte att diarré ska tolereras eller ignoreras – förebyggande åtgärder och behandling av komplikationer bör hanteras parallellt som sondmatningen fortsätter och individuella överväganden bör alltid beaktas.

 

Gastrointestinala toleransproblem i nedre mag- och tarmkanalen kan orsaka förstoppning.

Det finns flera orsaker till förstoppning tex:
– Sjukdomsrelaterad
– Dehydring – lågt vätskeintag
– Medicinering
– Begränsad fysisk rörelse
– Brist på fiber

Det rekommenderas att säkerställa att ingen av dessa faktorer är orsaken till förstoppningen innan du bestämmer dig för att byta sondnäring. Fibrer är viktiga och om patienten har en sondnäring utan fiber så kan ett byte till en sondnäring med fiber rekommenderas som en möjlig lösning.

Uppstart av sondmatning

Mängden sondmat och matningshastigheten som tolereras är individuell. Därför är det viktigt att göra en individuell plan för uppstartsfasen och att övervaka och dokumentera kontinuerligt. Risk för metabol överbelastning sk Refeeding syndrom måste övervägas. Refeeding syndrom är en allvarlig komplikation som kan uppstå hos mycket undernärda patienter eller patienter som utsatts för långvarig svält eller fasta under en tid. Det kan uppstå när sondmatning eller parenteral nutrition trappas upp för snabbt och kan orsaka kronisk hjärtsvikt, lungödem, arytmi och metaboliska komplikationer.7

Därför är det viktigt att alltid utvärdera patientens näringsstatus och göra en uppstartsplan som överväger eventuell refeeding risk.8 Om patienten riskerar refeeding syndrom motiveras en långsam uppstart av sondmatning tillsammans med noggrann övervakning av elektrolyter.7

Normal uppstart av sondmatning för vuxna

Läs mer om Nutrisons sortiment

Nutricia har ett komplett sortiment av Nutrison sondnäringar med P4-proteinblandning och MF6-fiberblandning som möter olika näringsbehov under olika perioder av sjukdom och återhämtning, från sjukhus till hemmet.

Nutrison Protein Plus Multi Fibre

Nutrison Protein Plus Multi Fibre

För kostbehandling av sjukdomsrelaterad malnutrition hos patienter med ett ökat proteinbehov.

Läs mer
Nutrison Protein Plus Energy Multi Fibre

Nutrison Protein Plus Energy Multi Fibre

För kostbehandling av sjukdomsrelaterad malnutrition hos patienter med ett ökat energi- och proteinbehov.

Läs mer
Nutrison Protein Plus

Nutrison Protein Plus

För kostbehandling av sjukdomsrelaterad malnutrition hos patienter med ett ökat proteinbehov och i behov av en fiberfri diet.

Läs mer

Relaterad läsning

Gastrointestinal tolerans

Försöker du uppnå bästa möjliga mag- och tarm funktion hos dina sondmatande patienter? Alla sondnäringar är inte desamma! Toleransproblem som långsam magsäcktömning som leder till hög kvarvarande volym sondmat i magsäcken (Gastric Residual Volyme) kan påverka mängden näring som en patient får i sig vilket kan leda till ett sämre behandlingsresultat.

Läs mer

Proteinkvalitet

Proteiner är viktiga för att upprätthålla muskelmassa och muskelstyrka för att skapa förutsättningen för en god rehabilitering och självständighet av patienten. Hög proteinkvalitet och god tolerans har betydelse för detta.

Läs mer

Kliniska erfarenheter

Nutrison sondnäringar med proteinblandningen p4 har funnits på marknaden i cirka 10 år. Många läkare och patienter har erfarenhet av att använda Nutrison men ibland behöver vi höra det berättas direkt från personer vilken praktiskt betydelse sondnäringen haft. Läs dessa berättelser från sjukvårdspersonal som har använt Nutrison med p4 och ta del av deras erfarenhet hur det förändrat livet för deras patienter.

Läs mer

REFERENSER

1. Bischoff SC et al., ESPEN guideline on home enteral nutrition, Clinical Nutrition, 2020;39(1):5-22
2. Blumenstein et al. Gastroenteric tube feeding: Techniques, problems and Solutions. World J Gastroenterol. 2014;20(26): 8505-8524
3. Kondrup J et al. ESPEN Guidelines for Nutrition Screenin 2002. Clinical Nutrition. 2003; 22(4): 415–421
4. Mizock BA. Risk of aspiration in patients on enteral nutrition: frequency, relevance, relation to pneumonia, risk factors and strategies for risk reduction. Curr Gastroenterol Rep 2007;9:338–44.
5. Montejo JC. Enteral nutrition-related gastrointestinal complications in critically ill patients: a multicenter study. Crit Care Med 1999;27:1447–53.
6. Gungabissoon, et al Prevalence, risk factors, clinical consequences, and treatment of enteral feed intolerance during critical illness. JPEN, 2015;39 (4): 441-8
7. Mehanna HM, Moledina J, Travis J. Refeeding syndrome: what it is, and how to prevent and treat it. BMJ. 2008;336(7659):1495-1498. doi:10.1136/bmj.a301NICE
8. NICE guidelines: Nutrition support for adults: oral nutrition support, enteral tube feeding and parenteral nutrition. Clinical guideline [CG32] 2006