Tarmflora & immunförsvar

Att ge symtomlindring vid komjölksallergi är högsta prioritet, och sedan då? Tänk om du även kunde stödja utvecklingen av dina patienters immunförsvar?

70-80% av immuncellerna finns i tarmen

Tarmfloran spelar en viktig roll vid allergi.1,2 Tarmbakterier är avgörande för vår hälsa och välbefinnande, och har många hälsofrämjande funktioner, t.ex normal gastrointestinal funktion samt funktion och utveckling av vårt immunsystem.3,4

Det är bevisat att tarmfloran hos allergiska spädbarn är mindre balanserad jämfört med den hos friska spädbarn. Tarmen hos allergiska spädbarn har visat sig ha lägre nivåer av bifidobakterier (en probiotisk stam) och högre nivåer av patogener – en obalans i tarmfloran som kallas dysbios.5-8

Behandling av födoämnesallergi går bortom symtomlindring

Allergier hos spädbarn och i barndom är en tidig signal på att immunförsvaret reagerar onormalt, och kan därför betraktas vara i obalans.

I århundraden har behandling av komjölksallergiska spädbarn handlat om att undvika protein och att ge välbehövlig symtomlindring. Idag sker en övergång till en mer aktiv behandling; en dubbel metod som utgörs av kontrollerad allergenexponering samt att ge rätta förutsättningar för immunsystemet och dess utveckling.

Dysbios i tarmfloran & Immunförsvar

En obalanserad tarmfloran, eller dysbios, tidigt i livet är en riskfaktor för immunmedierade sjukdomar, såsom allergi och astma.10,11 Detta är bakgrunden till det paradigmskifte vi ser mot mer aktiv behandling av komjölksallergi, genom modulering av tarmen och immunsystemet.

Ett välutvecklat immunförsvar har avgörande betydelse för att säkerställa upprätthållandet av hälsa hos spädbarn och barn, under hela livet.12 Med andra ord, om vi kan modulera tarmfloran positivt, kan vi också träna barnets immunförsvar.

Balanserad tarmflora

Ökning av patogener

Minskad bakteriell mångfald

Förlust av gynsamma bakterier

Näring är en immunmodulerande faktor

Immunsystemet utvecklas snabbt under de första 1000 dagarna av livet. Det är välkänt att både etablering och upprätthållande av en optimal tarmflora är viktigt för immunförsvarets utveckling, samt för god hälsa, särskilt hos spädbarn och barn.13

Olika miljöfaktorer, såsom förlossningssätt, kost och antibiotika-användning, påverkar spädbarnets tarmflora och immunförsvar. Dessa faktorer kan orsaka dysbios i tarmfloran, vilket i sin tur kan försämra utvecklingen av immunsystemet och potentiellt ge upphov till allergiska sjukdomar.12,13

Relaterad läsning

Naturlig pre- och probiotika

Bröstmjölk är den bästa födan för spädbarnet. Bröstmjölk innehåller allt som spädbarnet behöver; kolhydrater, fett, protein, vitaminer, mineraler, prebiotika och probiotika.

Läs mer

GOS/FOS 9:1

Nutricias patenterade prebiotiska mix, beståendes av kortkedjiga galacto-oligosackarider och långkedjiga fructo-oligosackarider med 9:1 ratio, (scGOS/lcFOS 9:1) efterliknar komplexiteten, mångfalden och mängden hos de oligosackaridstrukturer som finns i bröstmjölk.

Läs mer

B-breve M-16V

Är probiotika, såsom bifidobakterier, säkert att använda för spädbarn? Om du inte är övertygad (än), titta gärna närmare på säkerhetsstudier och urvalskriterier som du finner här.

Läs mer

Allergiprodukter

I över 40 år har Nutricia varit pionjärer inom kostbehandling av spädbarn med komjölksallergi, med syfte att ge bästa möjliga förutsättningar för god hälsa och välbefinnande tidigt i livet.

Läs mer

Referenser
  1. Azad MB, et al. Clin Exp Allergy 2015;45(3):632-43.
  2. Bisgaard H, et al. J Allergy Clin Immunol. 2011;128(3):646-52.e1-5.
  3. Walker WA. Pediatr Res. 2017;82(3):387-395.
  4. West CE, et al. J Allergy Clin Immunol. 2015;135:3-13.
  5. Canani RB, et al. ISME J. 2016;10(3):742-750
  6. Ling Z, et al. Appl Environ Microbiol. 2014;80(8):2546-2554.
  7. Thompson-Chagoyan OC, et al. Pediatr Allergy Immunol. 2010;21(2 Pt 2):e394-e400.
  8. Candy DCA, et al. Pediatr Res. 2018;83(3):677-686.
  9. Vighi G, et al. Clin and Experim Immunol, 153 (Suppl. 1): 3–6.
  10. Aitoro R, et al. Nutrients. 2017 Jun 28;9(7):672.
  11. Prescott SL. J Allergy Clin Immunol. 2013;131(1):23-30.
  12. Simon AK, et al. Proc R Soc B Biol Sci. 2015;282(1821).
  13. Weng M, et al. J Dev Orig Health Dis. 2013;4(3):203-214.
Print Page